Hon log. Hon var lycklig som alla andra dagar. Hon var fri. Hon tänkte inte någon dum tanke. Hon grät inte. Hon var inte ledsen. Hon skrattade. Hon var glad. Hon klarade sig bra utan honom. Honom. Han var allt. Han var inget längre. Han hade lämnat ett tomrum. Han var inte kär i flickan längre. Inte heller var flickan kär i honom. Men hon saknade honom. Hon saknade de dom hade delat tillsammans. Hon saknade att kunna ringa till honom. Hon saknade resorna till honom. Hon saknade allt. Hon var inte kär i honom. Men hon saknade honom. Han lämnade ett tomrum. En människa i hennes liv saknades helt plötsligt. Men flickan bara log. Hon grät inte. Hon var inte ledsen. Hon skrattade. Hon var glad. Hon ljög också. För hon grät visst. Hon var ledsen. För hon saknade honom. Hon var inte kär i honom. Men hon saknade honom. Honom.