Så otroligt tacksam.
Operaras. Är sjuk. Vad händer? Det var allt som snurrade i min skalle. Var orolig att du inte skulle klara första operationen. Men det gjorde du. Du var så pigg som du alltid varit. Faster ringer. Såret har gått upp. Ambulans. Falu lasarett. Operation en gång till. Tänkte återigen nu är det över. Slutade aldrig gråta. Nu händer det. Det jag fruktat sedan jag var liten. Att du skulle lämna jorden. Min bästa vän. Min själsfrände. Men du vaknade. Igen. Helt otroligt. Du som är 90 år klarade en sådan här stor operation. Två gånger dessutom. Helt otroligt. Och nu sitter jag här. På din balkong. Dricker saft som alltid. Du ligger och sover lite. Och jag är så tacksam. Tacksam för att du har funnits i mitt liv i 17 år. Att jag sitter här hos dig. Att det inte var din tur att gå. Att du älskar mig. Att du är lycklig igen. Att du är på bättringsvägen. Och framförallt så är jag tacksam över att få vara en del av ditt liv. Tack älskade du. Tack.
